Den grymma ättestupan

Legenden om ättestupan säger att gamla människor kastades utför branta berg, eller hoppade själva. Som gammal ansågs man belasta sina anhöriga, och då var det bäst att göra processen kort. Men stämmer det verkligen?

De förflutnas röster ekar över Greby gravfält

Minnen, berättelser och händelser. Gravplatser och kyrkogårdar präglas ofta av en särskild känsla. Greby gravfält i närheten av Tanums världsarv är en plats där man nästan kan höra de förflutnas röster eka mellan de flera meter höga gravstenarna.

Ålleberg – sägnernas berg

Geologin, naturen och segelflyget till trots, det är ändå sägnerna som gett Ålleberg sin särställning. Och det finns mycket som talar för att berget haft en speciell roll i människornas föreställningar sedan lång tid tillbaka. Ålleberg fascinerar, det lockar och drar.

Det hemsökta huset

Mystiska fotsteg, klockor som ringer och skuggestalter som skymtar förbi – historierna kring kusliga upplevelser på Vänersborgs museum är många.

Den inmurade flickan i Torpa stenhus

Det finns en flicka inmurad i en vägg i Torpa Stenhus. Åtminstone om man ska tro legenden. Flickan, som var dotter till en riddare, hade precis kommit hem från en resa till Danmark. Hon hade många historier att berätta för sin lillasyster, bland annat att pesten brutit ut på båten som hon färdats med.

Spiritus – en behändig liten sak

I Larv var det en som hade en spiritus. Den hade han i en liten ask och gav den en spott var morgon, innan han hade ätit något. Var morgon fick han tre daler i asken, och han blev mycket rik med tiden.

Folktrons väsen – här och nu

Att folktrons väsen skulle enbart hör till det förflutna är inte sant. Funderar vi på det inser vi snart att det än idag finns berättelser om olika väsen i omlopp, från traditionella och välbekanta, till helt nya eller nytolkningar av tidigare kända väsen.

Vad är grejen med alla ormkulter?

Ormar som mytologiska väsen och motiv är genom historien frekvent förekommande. Över hela jorden återkommer berättelser, konst och kult centrerade kring just denna krälande varelse. Fascinationen var även stor i Sverige.

Slenderman – den långa mannen

Mannen med det långa armarna som förföljer och förvrider huvudet på människor. Är han en nyuppdiktad figur, anpassad för internets tidsålder, eller har han alltid funnits där i bakgrunden?

Magiska träd

Det där gamla, stora trädet som står vid ditt sommartorp. Vad betyder det för dig? Vad betydde det för de som planterade det för 150 år sedan? Idag står det kanske bara i vägen och skuggar gruppen med vitmålade trädgårdsmöbler och fäller grenar. Som måste krattas upp den där helgen släkten brukar träffas och vårstäda.

Offerkast och stötteberg

Att färdas och resa är alltid en smula osäkert och i äldre tid var det ännu mer förknippat med utsatthet. Stigar och vägar gick genom ensliga trakter och många färdades oskyddade till fots.

Att söka svaret i stjärnorna

Idag är vår natthimmel ljusförorenad över många ställen på jorden. Stjärnorna syns inte längre lika bra som tidigare. Men förr i tiden, långt innan elektriciteten och storstäderna, var rymden en kanvas där dåtidens människor kunde leta efter svaret på de stora frågorna.

Medeltida mirakelberättelser

En mirakelberättelse är ett nedtecknat vittnesmål i syfte att motivera någon att bli helgon eller att beskriva ett under. Genom dessa berättelser kommer vi medeltidens människor nära in på livet.

Att binda den döde vid sin grav

Tron på gastar och gengångare hör till en för längesedan förfluten tid.

Visst är det så? Eller? Vid rösen och andra förhistoriska gravplatser florerar lika delar skrock och skräck.

Den mytomspunna tranan

Tranan är en av våra mest omskrivna fåglar. Inom folkloristiken har den en given plats och symboliserar vårens ankomst efter en lång och mörk vinter. Här får du lära känna dess historia lite bättre.

Skogsrået och kolmilan

När skogsarbetet blev vanligare i Sverige under 1800-talet så börjar sägner om ett lika lockande som slugt väsen dyka upp, skogsrået. Här möter du ett skogsrå från Undenäs socken som hemsöker platsens kolmila.

Faran som fladdrar i natten

Fladdermusen är ett av våra mest mytomspunna djur. Man har sett den som en blind mus som kan flyga. En farlig blodsugare. En gullig insektsätare. Det finns alla sorters! Och dessutom förekommer dessa läderlappar över hela jordklotet.

Tragedin på juldagen 1869

Julen associeras för många med ljusa minnen och glädjen över att vara tillsammans med sin familj. Desto mörkare är händelsen som utspelade sig på juldagen 1869 i det lilla västgötska samhället Undenäs utanför Karlsborg. De gamla har berättat om olyckan som skakade en hel bygd när torparfamiljen Jonsson var på väg hem från julottan över Torsegrundet.

Koleran i Forsvik

I augusti 1866 bröt en koleraepidemi ut i Forsviks brukssamhälle. Hälften av befolkningen – 155 stycken – insjuknade i sjukdomen. Av de smittade skördades 34 dödsoffer och 121 tillfrisknade. Skräcken lades som en kall hand över trakten och samhället isolerades.

Legenden om Kraken

Genom historien har det bland sjöfarare ryktats om ett monster med långa tentakler som drar ner fartyg i havsdjupen. Och till och med Carl von Linné har dokumenterat detta märkliga fenomen som sägs dölja sig under ytan.

Mörkrets budbärare

Kra, kra. Dess svarta, blänkande färg, ryktbara vishet och skrämmande läte. Korpen är en av våra mest mytomspunna fåglar och har funnits vid människans sida i många tusen år. Och den har ett rykte om sig att vara en olycksbådande fågel som ofta förknippas ofta med ond, bråd död.

Svartkonstboken i Skövde

1945 lämnade en kvinna vid namn Alma Larsson över en handskriven bok till Skövdeortens Hembygds- och Fornminnesförening. Det var inte vilken bok som helst, utan en så kallad svartkonstbok. Ingen vet hur Alma fick tag i boken, vars ägare Jonas Tjäder, aldrig identifierades.

Enhörningshorn – dåtidens elfenbenshorn

I slutet av 1500-talet var enhörningshorn det dyrbaraste som fanns. Ett enda horn kunde kosta lika mycket som en fästning. Vikingarna var först med att handla med enhörningshorn. Redan under koloniseringen av Grönland på 1000-talet stötte de på narvalen, vars långa, vridna tand i överkäken påminde dem om hornet som sitter i enhörningens panna.

Mumiens förbannelse

Förbannelsen är en vanlig form av rituell magi och begreppet förekommer över hela världen. Förbannelsen riktar sig ofta mot en person och målet är att skada. Under tusentals år ansåg man att sjukdomar och lidande orsakades av just förbannelser.

Från nordisk mytologi till Engelsfors

Hos Sara Bergmark Elfgren lyser flitens lampa. 2011 flög hennes namn över jorden när hon debuterade med fantasyromanen Cirkeln tillsammans med Mats Strandberg. Boken blev en del i Engelsforstrilogin och inspirerades av Twin Peaks, Supernatural och Buffy och vampyrerna. Vi tog ett snack med Sara om hennes egen relation till vandringssägner, det mockumentära formatet och vilken roll mytiska berättelser spelat i hennes författarskap.

Vandringssägnernas mekanismer

Vad definierar en vandringssägen? Hur uppstår de och varför sprids denna typ av berättelser så snabbt och effektivt? Jack Werner reder ut de fängslande mekanismerna bakom fenomenet!

Creepypastor och vandringssägner på nätet

Idag sprids nya berättelser via internet, bland annat i form av creepypasta. Vad skiljer dessa från den gamla tidens vandringssägner? Och vad händer när fakta blir fel på internet? Jack Werner reder ut!

Rädslor på internet

Slender man, mördarclowner och skrattande hunden. Tommy Kuusela, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen går på upptäcktsfärd bland gestalter och fenomen på internet.

Den dystopiska samtiden

Har vissa perioder under historien varit särskilt gynnsamma för dystopiska konspirationsteorier? Eller har människan alltid varit fascinerad av sin egen undergång? Och är det därför vi ibland verkar längta ut i rymden? Vi hörde av oss till vetenskapsjournalisten Anna Davour för att fördjupa oss i ämnet dystopier.

Den källkritiska metoden

Synlighet och sammanhang, sant eller falskt. Att ha ett källkritiskt förhållningssätt till olika typer av information är inte lätt i dagens medielandskap. Karl-Magnus Johansson är arkivarie vid Riksarkivet Landsarkivet i Göteborg och ger här en inblick i den källkritiska metoden och olika principer.